Sunday, September 23, 2012

Vem är jag?!



_MG_5433
Jag gillar människor som törs vara sig själva. Människor som vågar/kan larva sig. Människor som vågar prata om det som man egentligen inte borde prata om. Människor som inte besitter avund, och missunnsamhet!
När man är mamma till 4 barn, barn som man fått på en 6 års period tappar man lätt bort sitt jag(!) Man lever i blöjor, barngråt och sömnlösa nätter springandes mellan tvättstugan, slagsmål och matlagning kämpandes med det dåliga samvetet över tiden man inte hinner sitta på golvet med sina barn. Det dåliga samvetet över att man inte alltid orkar vara så pedagogisk med 2-4 timmars sömn/natt.
Tiden för underhållning av relationen finns inte så tjafset över vem som gjort vad och den ekonomiska pressen ( som blir när en är hemma i 7 år ) tar över det fina man en gång hade. Man vet att man älskar varandra och relationen måste fan vara stark för att man år efter år håller samman i den faktiska press man ibland lever under.
Jag fick frågan om jag var stress tålig på min arbets intervju i höstdags.  -Jo, igår lagade jag mat samtidigt som jag bakade, vek tvätt, dukade och sysselsatte 4 barn samtidigt… Vad är det jag inte skulle klara av?! Som mamma till 4 ungar och en make finns det inget yrke man inte skulle klara av! Just Bring it on ;-)
Jag har alltid varit full av energi vilket fram till idag har uppskattas av alla runt mig. Idag jobbar jag med människor som ibland kan tycka det är stressande. Jag själv älskar människor med mycket energi(!) Det i mina ögon utstrålar kraft, glädje :).
Nu har jag slutat röka (3 veckor sen) och känner att jag som storrökare (uppehåll i 7 år (barnen) i 17 år har förlorat en bit av mig själv men samtidigt hittat en annan. Jag ersatte cigaretterna med träning så nu tränar jag i stort sett varje dag. Som aktiv utförsåkare i 11 år sitter träningen i ryggmärgen men vill jag verkligen lägga tid på träning?!
Eller vill jag ligga i soffan med min chips påse och målar penseln runt hörnet när barnen somnat?!

Jag älskar fart och utmaningar. Skulle blivit test förare eller nåt för att få utlopp för min crazy sida *fniss* Har alltid velat ta motorcykel kort och köra många härliga mil på min racer cykel. Rulla ut en riktigt fin Amerikanare när solen är som starkast eller ta en tur på crossen.
Nu har inget av detta blivit av…. Raggar bil = för dyrt, motorcykeln och crossen skulle jag med all förmodan köra ihjäl mig på :-P

Jag vill ha husvagn att uppleva många härliga semestrar med mina barn i! Jag vill utveckla mitt fotande och är sugen på att öppna ett hälsocenter här i Gustafs.
Jag vill och hoppas jag får fortsätta utvecklas i mitt arbete på SSAB.

Jag har mycket energi och många starka viljor men/OCH jag är mamma. Vaknar på morgonen, är mamma. Kommer hem 16:30, är mamma. Däremellan jobbar jag med den personligheten livet gav mig.
En personlighet som kan stressa andra eller uppfattas som flummig. Men en personlighet jag i alla fall inte tänker ändra på! Jag har i min osäkerhet funderat på hur man ska bete sig när man jobbar på kontor. Tvivlat på att jag räcker till som jag är…

Vem är jag?!
Jag är Erika! En tjej med mycket personlighet och driv. Ett driv som får mig att säga & göra galna saker och en annan sida som gömmer sig i smutsiga mysbrallor på kvällarna. Jag ÄLSKAR att vara mamma och jag är fullkomligt förälskad i alla mina barn!!!
Men jag kommer från och med idag leta fram den spontana, kraftfulla, lekfulla Erika som ligger därunder och bubblar. Jag kommer hädanefter att fullkomligt strunta i vad andra säger om mig. Jag ska i alla dessa krav jag ställer på mig själv försöka hitta MIG igen.

Dont get me wrong. I love my life! But I have to find my self to really feel genuinely happiness!


 

13 comments:

Anonymous said...

Vilket fint, öppet, ärligt inlägg. Känner igen allt du skriver. Nu har ju inte jag 4 barn, men är ensam med två, vilket matematiskt blir rätt lika ändå.
Vem är du? Ja vi känner ju inte varandra mer än genom cyberrymden men du är ju den du vill vara, men ofta kanske man inte ser sånt själv för all matlagning städning osv. Men tänk allt som du ändå fixar på ett dygn!! Det plus att du med ditt intressanta liv inspirerar andra genom din blogg och din närvaro. Som om inte det räckte så har du fixat nikotinbergäret i 3 veckor!!! Jag blir liksom mallig för din skull!! Keep going strong!!!
Malin Jones

Helenas blogg said...

Hej!sitter och tittar på dina gardiner som du visar i ett tidigare inlägg från köket, såå fina, var har du hittat dom?=)/Helena

Photo by Maria said...

En tanke man borde ställa sig... Vem är jag? Och vem vill jag vara? Mig själv eller en del av någon annan..
Jag hoppas att jag är mig själv numera, man blir (eller iaf jag) det med åldern skulle jag vilja säga.. Inser att man inte behöver förställa sig för någon annan, man behöver inte imponera..

Grattis till rökslutet, ett jäkligt bra val i livet =)

Ha en fin dag..

Kram Mia

Hanna said...

Just Go for it Babe . Du är den du är och den vi alla älskar <3 och vet du, du fick just en rätt dålig dag att vända sig på ett kick nu sitter jag här med världens biggaste smile :0) tack för att du är du<3<3<3 Kramar: Hanna

Anonymous said...

Tänkvärda ord. Kämpa på så DU inte försvinner.

Ekenäsliv said...

Härligt!!! You go girl:)
Kram Anna

Alexandra said...

Eftertanke skänker tanke...
Önskar dig en härlig vecka!!!

/*Alexandra***

Mina drömmars hus said...

Härligt Erika!!!
Jag har tänkt att ändra på mig själv hur många gånger som helst. Men kommit fram till att det går inte. Jag är det jag är och du är den du är.
Bravo, fint att sluta att röka.
Kram
AC

Grodmamman said...

Heja dig, Erika!:)
Tror att det är jätte viktigt att inte glömma av vem man är. Nog för att man är mamma hela livet, men det kommer ju en tid när barnen flyttat hemifrån och inte behöver en riktigt på samma sätt och då måste man nog veta vem man är även utanför föräldraskapet.
Är så imponerad över allt du gör på dagarna!
Kram

Anonymous said...

Jag imponeras av människor som vågar vara som de är!!!! Du verkar vara en sådan och fortsätt med det!
Underbart med människor som har energi och ett driv i sig!!!!

Kram A

Solgården said...

Älskar ditt inlägg!!!!!
YEAH!!

Kram på dig!!!!

Angelica said...

Trilla just in hos dig! Underbart vitt o härliga bilder bjuder du på! Men när jag läser detta inlägg börjar jag fundera över hur det faktiskt går att ha vitt OCH (fyra) barn! Vi har inga barn, men väl vit soffa och syskonbarn.. Jag vill behålla allt det vita, det håller mig sansad skulle jag nog vilja påstå, men drömmen om barn är oxå med på ett hörn. Hur tänker ni?

Det vita dårhuset said...

Hej Angelica, och tack för den fina kommentaren!
Vi har vitt men jag kan lova att jag får städa!!! & det ÄR skitigt :)
Så vill man ha ett vitt hem med barn får man räkna med att städa en del ;)

Kram Erika