Sunday, January 15, 2012

Hur får jag barnen att somna själva i sina egna sängar?



IMG_7682
Våra barnrum är allt annat än kala. Jag älskar vita “rena” rum men här måste allt få plats och barnen ha sin space att leka och vara barn på. Letar fortfarande efter 2 utdragssängar åt pojkarna(!)
Go kväller!
Ikväll när barnen somnat gjorde jag något jag tror jag kommer ångra redan i morgon *fniss*. Ska känna lite på det innan jag sätter klorna i den igen ;)
Men jag behöver ditt tips!
Vi lägger alla 4 barnen i våran säng på kvällarna och läser saga. Sen får dom somna där och vi lyfter över dom i sina sängar när vi går till sängs. Detta har blivit en rutin för att klara av att lägga barnen själv när den ene har jobbat eftermiddag eller varit på tjänsteresa.
Barnen störs givetvis av detta men vi måste ändå kissa pojkarna vid en tio tiden för att dom inte ska kissa i sängen eller i Williams fall vakna kl 4 för att kissa och inte somna om…
(jätte jobbigt då vi aldrig kan lägga oss men barnen & somna)
Saken är den att Noel har alltid somnat ovaggad i sin säng till för någon månad sen. Antar att det är en baksida av att få somna bredvid mamma varje dag….
Ingen av barnen somnar utan oss bredvid och Noel & Paloma måste hålla mig i handen för att kunna somna :-/ Paloma har alltid kommit in till oss på nätterna och ligger och sparkar mig överallt den lille knölisen *ler* Nu vaknar också Noel flera ggr per natt!! Vi kan somna om han om vi sitter bredvid hans säng men han vaknar snart igen och så håller han på tills han får komma in till oss.  Det här sliter enormt på oss båda! Blir inte mycket till sömn på nätterna.
Vi har levt vårat liv för våra barn och ger dom både tid och kärlek!
Men jag har ändå dåligt samvete…..  Vardagen i sig är stressig med många barn och arbete osv så jag har känt att jag får stå ut med det här för att barnen ska känna värme det sista dom gör innan dom somnar. Men nu känner jag att jag behöver min sömn. Min man likaså! Hur bra mamma är man utan det liksom?!
har ni några tips om hur vi ska gå tillväga för att få barnen att somna och sova i sina egna sängar är det mer än välkommet!!


IMG_7253-2
( NOEL)
Ha en fortsatt trevlig söndag och en bra start på veckan!
Kram Erika

17 comments:

Johanna Stålros said...

Inga tips av mig;) hihi bara en godnattkram

Maartha said...

Jag vill oxå ha tips. :) förstår precis vad du menar när du säger att det är enklare
att låta barnen somna i "stora" sängen när man är ensam hemma. Jag har dessutom en tjej som hävdar att det är skuggor i hennes rum och
skriker hjärtskärande om man försöker få henne å sova där. Dom där skuggorna hoppas jag vi får bukt med
nu för vi håller på å fixar hennes rum med nya tapeter. Men som sagt tips mottages gärna!! Kram kram

Villa Björkenäs Backen said...

God natt !

Förstår precis vad du menar...
På nått sätt hamnar man i en ond cirkel...och som du säger så blir man
trött .
Vi har nu 2 av våra 4 som kommer in till oss.
Eller närmare sagt sover med oss.
Innan här började faktiskt Ida som nu ör 3 sova i sitt rum.
Men efter massa spring och rädsla så tog vi in henne.
Nu sover dom dåligt,vaknar och väcker varandra.
Lilla Noel har alltid sovit i sin säng ich somnat själv.
Len ni det sista så har han vaknat och skriker tills vi lyfter över.
Och när man har gjort den momenten så sover han så Gott !:)
Och jag känner att så får det vara.
Lilla Ida har massa maddrömmar.

Jag har tips att försök vila iallafall npngång på dan om dom små sover eller att man turas om.
Annars kanske man kan försöka läsa i er säng och sek försöka att få dom
somna själv efter det med en nattlampam
vi har vår 11 åring som vill ha tänd hos sig.

Ha en fin start på veckan och lycka till ! Kram.kram

Anonymous said...

Hej!
Har läst din blogg ett tag nu och tycker den är jättebra!

När det gäller nattning av barnen så är mitt förslag att passa på när ni är hemma bägge 2 en längre period och försöka få dem att sova i sina egna sängar. Stoppa om dom, läs saga och säg gonatt, sen gäller det bara att vara principfast!:) Lägg ner dom igen när de går upp, säg gonatt och gå ut igen. Jättejobbigt är det men lättare att göra nu än när de blir ännu större. Några av våra barn vill ha nattlampa och nån har velat höra på sagoband tills de somnat, vi har 7 stycken som alla varit olika :)
Sen har de nattvandrat en hel del så man vaknat med dem i sängen ändå, men de har i allafall somnat i sina egna sängar!

Lycka till och tack för en bra blogg!

Rebecca

Else said...

Smiler det er så nemt at give andre forældre gode råd om deres børn.Sidder og tænker tilbage vi har 4 dejlige piger men alle meget forskellige de 2 af dem kunne man bare ligge til at sove i deres egen seng uden nogen ballade.nr 3 her kunne der bruges timer der blev læst og sunget,nr 4 sov ved os til hun var ca.7 det sidste år på en madras på gulvet for at vende hende til at sove alene Her skal lige siges hun har været meget igennem grundet sit handicap så hun krævede meget tryghed men nu er hun 17 :-))))og har de sidste mange mange år bare gået i seng og vi har ingen problemer.Børn er ikke ens og nogen skal have længer tid end andre.Men jeg giver Svara ret man skal være princip fast Held og lykke og dejlig at følge din blog
Knus Else

Else said...

Hov mener selvfølgelig Rebecca var lige lidt hurtig på tasterne :-)))

{ My lovely Days } said...

Oj så svårt, jag tror det handlar mycket om hur man gjort från första början. Både jag och min sambo bestämde oss från första början när första kom att just natt rutinerna ska vara bra från början. Alltså att dom absolut inte fick sova i våran säng, kanske låter grymt men..

Vi har alltid bara gått in lagt dom, pussa och sagt god natt och sen gått ut. Det har vart helt fruktansvärt vissa perioder, speciellt med den yngsta som inte alls vill sova. Men då har dom fått vara ledsna, vi har gått in emellanåt och gjort samma sak, stoppat om och sagt god natt.

Det är väl det som funkat för oss, båda sover hela natten utan att springa in till oss. Dom sover från 18:00 till allt mellan 06:00 - 07:30.

Så jag vet inte riktigt vad jag ska ge er för tips, kanske prova lägga alla i sina sängar och låta det vara en jobbig period, för det är jobbigt men i slutändan tror jag att både vuxna och barn kommer må bättre av bra rutiner och att få sova i sina egna sängar.

Lycka till vännen!

Photo by Maria said...

Så mycket tips kan jag inte komma med då mina barn alltid somnat och sovit hela nätter i sina sängar.. Men jag läste alltid saga för dem i någon av deras sängar sen fick den andre gå över i sin säng när sagan var slut och så släckte jag och sa god natt.. men så har mina barn sovit hela nätter sedan födseln så jag har ju inte mycket att komma med..
Sömn är viktigt så jag hoppas ni kommer på ett bra sätt som känns bra för er och framförallt för barnen..

Kram Mia

Linnebo -Mia said...

Jag tror att det enda man kan göra för att bryta den onda cirkeln är att vara bestämd. Bestäm en dag då ni börjar. Lägg barnen i sina egna sängar. Och ge er inte. Skulle dom vakna på natten så gå in med barnet till sin egen säng. Men det gäller att vara bestämd att inte ge upp oavsett hur trött man är eller hur jobbigt det än blir, för barn har ju en förmåga att testa vart gränsen går, och lyckas dom "övertala" en gång brukar det vara kört... Det låter hårt, och dom först 3-4 nätterna brukar vara som värst, sen brukar det släppa. Gör det när ni båda är upplagd för det, för blir det för mycket kan det vara skönt att gå ut och ta lite luft, så man inte ger upp om det blir för jobbigt.
Det är inte lätt, men är ni bestämd och lyckas så mår ni alla bra av det i slutändan. Barnen kommer sova bättre, och ni sover bättre.
Lycka till vännen.
Kram

Anonymous said...

Vi har "bara" en 1-åring än så länge, så vi har inte kämpat så mycket med sömnen, även om han nu aldrig sovit mer än 3 timmar i sträck... Vi har bara inte tagit tag i det hela ännu!
Själv tycker jag det är hemskt att låta barnen skrika sig till sömns, personligen anser jag att barn behöver få både trygghet och närhet, speciellt innan de ska somna, och jag skulle inte kunna följa råden du fått här ovan! Det betyder inte att de är dåliga, det betyder bara att vi människor är olika! :) Om du tänker lika som jag, då tipsar jag dig att läsa boken "Somna utan gråt" av Elizabeth Pantley. Där finns en del tips om hur man får äldre barn att börja sova i egna sängar också, så kanske det är värt ett försök? En väldigt lättläst bok för övrigt! :)

Hoppas ni får ordning på nätterna, lycka till!

Kram Sara

Anonymous said...

Åh vad FINT du/ni gjort i rummet. Ska snart börja inreda vårt första barnrum och jag har tänkt i samma stil. Så tänkte ställa lite frågor till dig om du har tid att svara på dem :) Vad är det för bredd på brädorna du har på väggen och är det vanligt råplan? Hur har ni satt fast dem, skruvat eller limmat? Målar du brädorna på väggen eller innan? Vid fodret runt fönstret har ni kapat av brädorna och lagt fodret jämns med eller har du brädor ända fram och lagt fodret utanpå. Ser inte på bilden. Mellanrummen mellan brädorna är de "gjorda med flit" eller blir det så i.o.m att brädorna inte är 100% raka. För det är ju snyggast om det blir mellanrum. Hur fungerar det att ha vitt i ett barnrum blir det lätt skitigt, iofs är ju panel lätt att torka av :) MvH S

Villa Tallbacka´s Home said...

Hej Erika!

Åh shit vilken söting på kortet, guuud så god! Tutten i högsta hugg!
Jaa du, sömnen är A och O, för allas trevnad, super viktigt!
En tavla med guldstjärnor, den som somnar i sin egen säng snällt och duktigt (kanske svårt för minstingen att förstå) men den som samlat på sig mest stjärnor i slutet av veckan får en liten grej, tablettask, tuggemi, reflex, klistermärke och ÄRAN att varit duktigast men glöm inte tvåan heller!!!!:) Tids nog.... kommer detta rinna iväääääggggggg och utttttt i sanden! Tro mig, de glömmer ganska fort, 1 fördel!:) Strax en NY rutin och detta gäller! Tänk på er!(låter kanske hårt men jätte bra! Efter någon vecka, idag barnen skall vi ALLA läsa en bok och ni får välja!

Lycka till!

Kramen från mig på Tallbacka

sara said...

Hej!
Vi har bara två barn men bara 20 månader emellan dem. Lillasyster sov inte en hel natt (och röjde dessutom runt för fullt) på 14 månader och det knäckte mig så jag blev sjukskriven. Då tog vi tag i det på allvar och det tog 2 kvällar så hade hon fattat...och då var hon 1 år och 9 mån. Vi satt helt enkelt vid hennes säng och sa att hon skulle ligga kvar och sova där och hindrade henne från att krypa ut sängen. Första kvällen skrek hon 45 min, den andra kvällen en halvtimme och tredje kvällen hade hon fattat galoppen, lade sig ner och somnade på 5 minuter.
Det var förra året, nu är hon drygt 2,5 år och har börjat nattvandra som sin storebror så vi tar varsitt barn jag & min man, och går tillbaka med dem och stannar tills de somnat om. Trygghet men ändå regler "alla sover i sin egen säng". Dessutom om de sovit en hel vecka i sin säng får de köpa något på lördag i leksaksaffären (något litet). De är så stora att man kan prata om det och då känns det inte lika jobbigt som förr året när vi "tvingade" lillasyster i 2 dagar...;D De somnar båda på 5 min i sina egna sängar och klarar mycket mer än man tror själva... Lycka till!

Linda said...

Vilket underbart rum, vart har du köt den super fina gardinen?

Mvh
Linda

Anonymous said...

Vi har 3 90cm sängar istället för att få plats med ett par eller 3 ungar i sängen =)

Mvh Stina i Ludvika

Anonymous said...

Hej!
Första gången jag besöker din blogg, men jag tycker den verkar jättefin. Fastnade vid detta barnproblem bara... Våra barn sover i samma rum som oss då sovrum nr 2 ej är klart.11månaders i vår säng, men 3 åringen har fått en egen säng i samma rum som oss bara för 3 mån sen och efter att en av oss somnat brevid honom ett par veckor går det fint att somna själv. Fast vi får väl se hur det går den dagen vi flyttar ut, men dom kommer ju sova tillsammans så då kanske det inte känns så läskigt...
Kram Lina

Anonymous said...

Hej Erika. Jag förstår ert problem med nattsömnen. Jag har två egna barn( nu är de stora) men vi hade en intensiv tid med sparkar och tjafs mitt i natten i vår säng som vi till slut inte tyckte kändes ok. Jag är Förskollärare och har diskuterat detta med nattning många gånger med föräldrar på min förskola och min slutsats och mitt tips till er blir: Börja med att låta barnen somna i sina egna sängar -de stora först. Vaknar de sen på natten kan de komma in till er- jag har förstått att när barnen börjar somna själva i sin säng så märker de till slut att det är ganska skönt att sova där....men det tar ett tag! Gör sängen till något positivt---om barnen får nåt nytt,en leksak eller kläder, lägg det på sängen och låt dem utforska det där. Öva barnen att lyssna på barn-cd;s och ha en mysig stund i sängen och lyssna tillsammans så kan de själva göra det en stund innan de somnar på kvällen medan du lägger de mindre barnen och sedan går in till de större! Ofta somnar de säkert till banden men om de inte gör det så gå och titta till dem med jämna mellan rum. Vill du inte att de ska somna till cd;n så stäng av och säg godnatt och låt dem prova somna själva och säg att du kommer och tittar till dem om en stund. I början blir det kanske många "tilltittningar" men sen kan de ligga själva längre stunder. Men tänk på att allt är en process....det går inte från en dag till en annan och alla dina barn är säkert olika. När det gäller kissningen: Ta in en potta till sängen där de somnat så behöver de kanske inte riktigt vakna till utan bara upp brevid sängen och kissa och sen somna om.
Men min erfarenhet är att när de väl lärt sig somna själva börjar de uppskatta sin egen säng och kan också somna om själva på natten om de inte har mardrömmar eller så för då tycker jag att man bör få vara nära någon annan- Det kan ju också vara ett syskon de får ju säkert trygghet av varandra också. Tänk på att förbereda de stora barnen innan de börjar och berätta hur det skall gå till hädanefter -de är så stora nu och kan klara somna i en egen säng och ge dem positivfeedback när de klarat det!
Steg 1 alltså somna i egen säng
steg2 att ligga kvar och sova där.
Hoppas du får nån glädje av dessa tips och gör på ditt sätt efter dina barns förutsättningar!
Tack för att du delar med dig av ditt liv och hem i en jätte fin och personlig blogg. Kram Therese