Wednesday, August 18, 2010

En rastlös själ…

 

 

Gerbera

Se vilka sötingar!  Tycker det är inbjudande och glädjespridande med lite färgglatt till baket/middagen. Och vem skulle inte vilja ha dessa från Gerbera?! 



Halloj !

Tack snälla för era hälsningar om pappa! Han har fortfarande väldigt ont och ska på koll i morgon. Får se då hur det ligger till..

I morse slog det mig.. Varför längtar man alltid till det som komma skall ? Varför tar man inte bara vara på vardagen..här och nu?!

  • Man längtar till semestern
  • till loppisen
  • till fikat med väninnan
  • tills skolan börjar
  • och när skolan börjar längtar jag till första läxan

Men vad händer med  dagarna dessemellan?!!

 

 _MG_1959



Jag personligen har svårt att njuta av vardagen och bara vara. Jag är en rastlös själ som vill föör mycket . Jag kan inte stå upp och ner och bara vara. Måste ha någonting att göra….hela tiden!

Nu är vi sjuka och då kommer krypningarna med en gång!

Orken finns inte där men viljan… Den där förbannade viljan *fniss*. Så jag tog penseln och textade på skafferiet ett par timmar . Fick lägga mig ner på golvet för att inte tuppa av ett par gånger men att sluta och ta det lugnt, nej, det finns inte i mitt register.

Jag känner skuld gentemot barnen dagligen! 

Önskar många gånger att jag bara kunde vara. Insupa mina härliga barn och ge dom tryggheten att fått växa upp med en närvarande mamma.

Men vad gör man när tålamodet inte finns där?

***********

Vi är mycket med våra barn!! Men att bara sitta och vara med i leken…..*puh*. Nej, är det någon som har piller mot detta vet ni vart ni ska skicka´t *ler*

Önskar er en härlig Onsdag ♥

15 comments:

Bejben said...

jag har piller för sånt! hör av dig så berättar jag...
kramen!

Anonymous said...

HEJ Erika!
De där med rastlöshet känner jag till =) det är nog ett släktdrag,jag måste också ha nått hela tiden att göra funderar bara vart de kommer ifrån???Hälsa till pappa att han kryar på sig.Min far ramlade ihop förra hösten hjärtinfarkt o en liten hjärnblödning samtidigt så jag vet hur ni känner er.Bamsekram till er alla./Ewa

Lantliga drömmar said...

Tror du skulle må bra av och lugna ner dig lite. Själv har jag i massor av år varit ett komplett kontrollfreak. Men så för ett halvår sen blev det för mäktigt och jag lugnade ner mig. Fast i bland så får jag återfall hi,hi. Nilla

re.do said...

Känner igen mig alltför mycket... I våras blev det t.o.m. en ångestattack för att jag insåg att min syster verkligen var sjuk i cancer, jag kunde inte skjuta bort det som jag trodde. Men jag försöker liksom du att bara vara, men det är svårt, kan inte bara vara. Måste göra! Tankar på högvarv hela tiden.
Såg att bejben på första kommentaren hade medicinen, snälla berätta det för mig med, snälla! Kram :)

Ett Vitare Hem said...

Åh jag tror vi är många som känner det samma, alltid fullt speedad i skallen och vilja att göra en miljon saker, helst igår, jobbar just nu på att stanna upp om så för halvtimme men det är inte alltid så lätt just nuär jag i en period fylld av tankar, ideer och förändingar i livet och då är det inte lätt att stanna upp ;o)
Ha en riktigt härlig dag!
Kramis/LenaS

Anonymous said...

12stegsprpgrammet hjälper alla om man vill ha det :) Kram sis

Unknown said...

Om min vän, om du bara kunde ana vad lika vi är på den punkten, hittar du pillerna så sänd mig några! KRAM

Anonymous said...

Hej! Alla mammor vill det bästa för sina barn. Men är det alltid vad normen säger??? Jag är inte heller nån "lekmamma" men tror inte att mina barn har det sämre för det. Just nu tar jag tillvara på dom små stunderna..glädjen av att ge dom en glass, eller pannkaka till middag, mys 5 min i soffan. Din relation till dom räcker och blir bäst om du gör det på ditt vis. Du blir knappast en gladare mamma för att du gör som man "ska". Det är inte lätt, jag vet, men jag ändrade mina värderingar sen jag bara får ha mina änglar varannan vecka. Du är bra som du är!! Gillar din blogg verkligen, och vissa saker var så träffande att jag fick lägga ner läsningen ett tag:). Kom ihåg att DU är vktigast i Ditt liv. Utan dig har inte barnen nån mamma, din man en fru, dina föräldrar en dotter, dina syskon en syster eller dina vänner en vän!Ta hand om dig så mycket du kan utan att krypa ur skinnet. Kram! Ninna

StrandviksVillan said...

Samma här... Det måste vara nåt på gång hela tiden, annars känns dagen som "bortkastad" eller hur jag ska säga.
Jag är nog inte heller typen som sitter på golvet och leker, men vi är ofta "runt och på varandra" ändå, hihi! Fast våra barn är gärna för sig själva också i stunder.
Jaaadu, det där med samvetet... Det gnager ju alltid lite :S

Ha nu en riktigt fin dag, njut av den och ta den tillvara! Det ska jag göra mitt bästa för att klara av nu :D
kram, Ann-Christine

Drömmen om ett torp said...

Men gumman...jag har heller aldrig LEKT så med mina barn...du FINNS ju där...hur många föräldrar gör det-egentligen? INGET DÅLIGT SAMVETE <3

Puss på dig o på stackars pappsen.....

Viola said...

Hallå där, så skönt att din pappa är på bättringsväg..har läst ifatt så jag förstår att det har varit tuffa dygn..du...kan inte ge dig några råd...lider utav samma åkomma och så har jag varit hela livet..från jag föddes, måste alltid hända något, vill ha saker att se fram emot och har väldans svårt att vara här och nu..hoppas någon annan kan ge dig ett piller och ta då ett åt mig oxå, ha det så bra som ni kan,

KRAM

Pilo said...

Vilket klokt inlägg!

Photo by Maria said...

Tror att det kan vara en träningssak.. Jag hade samma svårigheter för några år sedan men tog korta stunder att bara vara som blev längre och längre stunder.. Idag har jag inte alls svårt att bara vara även om jag borde göra en massa.. Rätt skönt faktiskt :-)

Kram Mia

Vit som snö said...

Hej vännen. Du låter som jag... det spritter i kroppen o jag är ständigt "på väg mot nått". Men har man insikten att man borde se dom små stunderna också så kan man nog öva sej att njuta av vardagsstunder också, lite i taget iallafall... Kanske. O vet du vad, jag är heller ingen lekmamma... mina tjejer är ju lite större nu så pyssla gör vi ihop men inte leker... Jag brukar stilla mitt samvete där att jag faktiskt är deras mamma, jag är närvarande men jag är inte deras lekkompis...
Tror du är en toppenmamma Erika!
Kram Cilla

messini design said...

Jag älskar också att pyssla, jag brukar ta fram lite kul pysselgrejer till barnen, gamla knappar, papper sax, pärlor, tråd, toarullar , tidningar å sånt, så får de sitt å pyssla med och jag med mitt :) jättekul! Jag har två pojkar i åldrarna 6 och 2 år. Du kan kanske också ta med lite pysselgrejs till lekparken om du blir rastlös ;)