Go kväll!
Jag har nämnt ett par ggr att jag har ett matmissbruk och jag glider vidare på det…. Jag har haft svårt att förlika mig med att jag är en jojo bantare men det är precis vad jag har blivit.
Jag håller i ett halvår ( under vår/sommar ) för att till hösten återgå till mina ovanor och lägga på mig 8-10 kilos övervikt. Jag är väl medveten vad gäller kostens inverkan på oss människor men karaktären, som jag har trott att det berott på har sviktat och bedragit mig gång på gång. Barnens kost sköter jag/vi bra. Får många kommentarer om hur synd det är om barnen som inte får godis på Lördagar eller i påskägget ( vilket dom fick i år ). Folk förstår inte och många ggr blir man häcklad över att jag inte vill ge mina barn fika bröd och annat skit. Men jag förstår inte (!!) Dom mår inte bra av det och blir speedade och gehör för uppfostran blir än mer svår att hantera. Varför ska jag stoppa i mina barn det som är skadligt?! Bara för att “det ska vara så”?….. Och varför fortsätter jag då att misshandla mig egna kropp?!! Jag äter inte bara en chokladkaka per dag utan mängder av ohälsosamma intag. Börjar dagen bra med ett par ägg och känner mig jätte duktig. Många ggr slinker det ner choklad under dagen men tröstar mig med att till lunch ofta, ta en nutrilett ( fullproppad av socker ). Dels för att jag inte orkat laga mig mat och för att kompensera för det jag stoppat i mig.
Middag äter jag med barnen och när dom somnat börjar frossandet! Om det inte börjat tidigare i smyg. En stor chips påse med dipp slinker ner i ett nafs. Följ av choklad eller fikabröd och som dessert åker det ner en hel pizza. Inte ens då har jag nått mättnads känsla…
Jag har som många andra trott att det beror på dålig karaktär eller vilja men efter att ha läst lite i boken sockerbomben förstår jag bättre(!)
Vissa föds med för lite Serotonin, betaendorfin eller dopamin vilket orsakar detta enorma sug efter socker.
“Sockerberoendet har inte med vikt att göra. Mångas kroppar skriker efter socker. Orsaken är att de reagerar helt annorlunda än andra på på den sortens mat, den ger inte bara mättnad utan också ett fysiskt och psykiskt välbefinnande. Och den känslan vill kroppen åt, igen och igen. men det har inget med karaktär att göra. Suget efter socker har helt enkelt med hjärnans kemi att göra.”
Boken är verkligen en eye opener! Har inte läst hela men jag ska plöja tills jag kommer till det väsentliga, hur jag blir av med mitt beroende.
Jag är så trött på att känna mig låg och avsaknaden av energi drabbar inte bara mig utan hela min familj. Med blodsockret åker humöret & energin bergodalbana…. Mår inte bara psykiskt dåligt över vikten utan alla gifter jag stoppar i mig i form av snacks, godis, fikabröd och snabbmat ger mig ångest.
Så många ggr har jag lovat mig själv att det är sista dagen och denna ggn hoppas jag verkligen att jag klarar det en gång för alla…
Vet att många med mig lever med samma sak och jag kan rekommendera att läsa denna bok. Inlägget tar mig lite emot att skriva men jag gör det som en peppning för mig själv!
Lycka till kära du som med mig vill leva ett sunt energi fullt liv!
Tillägg: Dålig kost visar sig inte bara på vikten utan hår, hud och naglar. Mitt hår kommer aldrig börja växa så länge jag fortsätter så här. Mina ögonfransar har jag tappat och det beror med all säkerhet på vad jag stoppar i mig och avsaknaden av träning. Idag jobbar vi heltid så tiden finns tyvärr inte som sig bör. Jag vill ha ett löpband där jag kan ta en runda varje morgon före jobbet men just nu finns inte pengarna för det.
Men trägen vinner :) Bara att sätta upp mål!
