Thursday, October 1, 2009

Min älskade syster!

Jaa ni.

Det blev en ordentlig vistelse i stora staden igår….

Jag har fått några nya läsare tror jag som inte förstår att jag gör det här för att få ett ansikte. Och inte för att jag unnar mig själv lite extra.

(Jag har sjukdomen Alopecia vilket gör at jag inte har något hår, ögonbryn, ögonfransar osv)

Ja! I alla fall hade jag inte klarat mig utan min underbara syster Maria igår!   Jag älskar henne över allt annat (förutom barnen då) och jag är henne evigt tacksam för allt hon gjorde för mig!

TACK systra mi !!

syster Syster2

syster4 syster3

Det började med att kvinnan från kliniken ringer mig 10:40 och frågar om jag kan komma tidigare?!

Jag tittade på GPS:en och det stod att jag skulle vara framme vid kl.12, alltså 1 timme före avtalad tid. Bra sa hon för hennes partner hade bokat in mig på  45min. Och det  innan hon skulle på ett viktigt möte.

Vilket då skulle bli svårt eftersom bara bedövningen tar en 40min att verka….

Kul, tänkte jag!  Här sitter man och åker på tjocken en bra bit också kanske det inte blir något för att dom har strulat till det.

Men kl 12 stod jag utanför hennes salong men det visade sig att jag inte kunde stå så nära ett övergångsställe.. Böterna för det låg nära tusenlappen trodde hon så vi slängde oss i bilen och började leta parkering…….

1 timme letade vi och snurrade som galningar runt Stockholms city med allt vad det innebär. Se upp för cyklisten!  Akta han! Bromsa!  Ja ni vet..*hi hiiiii* . Då det slog mig att jag kunde knappa in parkeringshus på GPS:en *dönick*

( Försökte tom ta mig in i polisens parkeringshus. Utan resultat men med några flinande carlar vinkandes i sina bilar )

Liiiiiite pinsamt att stå mitt på trottoaren gasandes fram och tillbaka för att försöka komma in i deras garage *fniss*

Vi hittade ett garage som kostade oss 280:- och låg ca.5 km bort så det var bara till att ta magen och börja springa genom Stockholm =o)

Vilket inte är så himla roligt med foglossning och benägenhet att svimma….

När vi kommer fram,,,,en kvart försent hade jag glömt min astmamedicin i bilen.

Syster tog taxi fram o tillb för att hämta den medans jag fick bedövning.  Ytterligare 150:-

tom mage börjar jag med att få pigmentering.  Det tar ett tag och det är sluttampen på ögonbrynen då jag börjar få så jävla ont i ögat!

Det rycker, rinner och svider

Vi skrattade mest åt det där men när vi skulle gå ca 16.00 såg jag ingenting så syrran fick leda mig hela vägen till garaget.

Vi sätter oss i bilen men nu är smärtan olidlig och efter mycket om och men övertalar syrran mig att åka till akuten.

Taxi igen = 90:-

Kommer in till en ögonläkare som ger ögat bedövning och tittar på det högra ögat (som gör mest ont) och säger med en gång att jag har ett stort hål i hornhinnan!

Det var alldeles färskt så det måste ha hänt på kliniken.

Hon häller i mer bedövning och smörjande salva och täcker ögat med kompresser.

Nu är jag så hungrig att jag knappt kan stå på benen så när syrran leder mig genom Stockholms gator vinglar jag som en fylltratt.

Nu kan jag så smått kisa genom vänstra ögat även om det gör förbannat ont och det bara rinner  tårar från båda ögonen.

Men när vi kommer fram till restaurangen har värken tagit över  också i det vänstra ögat så nu ser jag inte ett skvatt…IGEN

Syrran beställer mat och vi försöker äta lite men jag känner mig för svag och svimfärdig så jag får inte i mig så mycket.

Vi går tillbaka till akuten för smärtan är helt makalöst förjävlig så jag ville ha mer bedövning och en koll på även det vänstra.

Vi får även denna gång gå före kön in för en titt och nu blir läkaren lite arg!

Det var samma med det andra ögat. Hål där med!

Nu undrade hon var det var för klåpare som gjort detta mot mig?!

Och det är det som är grejen.  Jag åkte till den som jag ansåg är en av de bästa på pigmentering och bet. överpris för att det skulle bli så bra som möjligt!

nu kom tårarna och jag kände att orken gick ur mig helt…

Vi kunde inget annat att göra än att åka tillbaka till garaget för att sätta oss i bilen

Taxi igen = 9o:-

Och här blir vi sittandes i 3 timmar väntandes på att Marcus och pappa kom för att hämta oss. 

Den smärtan jag hade de här timmarna kan inte beskrivas i ord!

Tycker att själva tatueringen borde räcka..*ler*

Så det kan jag tala om för er Stockholmare. Att någon Erika, det ser ni inte i eran stad igen ,o)!

Jag sa det till min väninnas man idag att : Ska man vara fin får man lida pin!

-Men då är det till att du är snygg nu då säger han **fniss**

Var till ögonläkaren idag och det var mycket bättre.  Fick synen tillbaka kl 12 idag .  Visst gör det fortfarande ont men inte som igår. Så nu blir det smörjning av ögonen några dygn här .

Ha det gott mina vänner och ta hand om er!

Kram Erika

46 comments:

Bejben said...

men kära nån vilken resa!
Att du ens överlevde...jösses!
Hoppas allt lugnar ner sig nu, och kanske kan du njuta av att du blev "fin", för resultatet blev väl bra, förutom "hålen" i ögonen?
Om inte annat, så ser jag väl dig vinglandes utanför bageriet med rinnande ögon under ett par dagar framöver? ;)

MiaMaria said...

Hejsan!

Oj,oj oj vilken historia.....och för gudskull hoppas jag att du fått synen tillbaka och att smärtan släppt...stackare där....
Men då är du ju himmelens snygger nu förstår jag!!!!!

Det är ju skönt att ha en syster vid sin sida.

HA det så gott!
MiaMaria

Tantbruns said...

Men fy vilken skräck resa, hoppas du mår bättre nu!Rolig blogg att läsa,,,kanske inte just det här inlägget*hihi*men jag kommer tillbaka för fler spännande äventyr:-)
Ha det gott!
Från A

Anonymous said...

Men Herregud, Erika! Du råkar då ut för det mest otroliga du! Kan se dig framför mig! Förlåt, men det måste sett roligt ut! Och du, du är ju envis som synden alltså! Hoppas det känns bättre i ögonen nu iaf. Och du som skulle ta det lugnt!?! Hm.. Var rädd om dig nu! Många kramar! Maria B

♥ Fyra årstider said...

Men kära du vilken resa och upplevelse. Men du är sååååå söt Erika och så tycker jag om dig för ditt inre. Skulle mer än gärna vilja komma till dig någon gång. Med eller utan ögonbryn:-)
Kram Lotta

Det vita dårhuset said...

Tack Maria =o)!
Och du vet ju........Det fastnar som flugor på en klubba sånt där på mig **fniss**
Men ack vad roligt jag har att berätta för barnbrnen sen =o) Kramen

Galleri Hönshuset said...

Hej på dig, hoppas allt är bättre med dig.

Jösses vilken resa! tur du har syrran säger jag =) Nu får du sitta ner och ta det lugnt tror jag =)vila upp dig inför nästa helg så jag får träffa dig, hoppas jag =)

Vi ses o hörs. Kram Pirre

Vitt för själen said...

Himmel & Pannkaka vilken cirkus!!
Men hoppas att du känner dig bättre nu. Må så gott../Sophia

lottens vita och gröna said...

erika, jag har inga ord, herreguuuuuuuu stackars dig, måste varit hemskt! hoppas allt blir bra igen kraaaaaaamar i massor lotten

me and alice said...

Lilla vän!!! Gud så hemskt!! Hur känner du dig nu? Alltså maken till otur har jag då aldrig hört. Skulle vilja säga ett par ord till den tatueraren!!!
Kraam på dig! /Susanne

Hagbacken said...

Nej men kära nån då, vilken otur...:( Borde du inte få pengarna tillbaka el nåt av den klåparen?!

Stackars, stackars liten...:( Hoppas du kryar på dig-snabbt!

Du är välkommen t mig på fika när du vill, du har ju mitt nr...;)

Ta hand om dig nu!//Kram Linda

Gammelbålsta said...

Hej!Vilken mardrömsdag du haft. Förstår hur ont du måste haft. Min mamma fick bedövningen i sina ögon när hon gjorde sina ögonbryn. Min man fick hämta henne. Hon såg ingen ting och trodde hon skulle dö. När jag gjorde mina eyeliner såg det ut som jag fått stryk och jag kunde inte lämna huset på 3 dagar. Men fint blev det....
Hoppas att dina ögon blir OK snart. Hälsningar från Aydan

Anonymous said...

Hej min älskade Erika.Måste skratta änn en gång av eran resa till Stockolm.Jag vet jo att det har gått bra med dina ögon.Hur skulle det ha sett ut om jag har varit med?Jag hade inte överlevd denna resa,och du skulle kanske teipa igen min munn.Vi syns.STOR KRAM

mig & alice said...

Men Hallååådär!!

Jag hoppas verkligen att du har hört av dig till den otroligt klumpiga tatueraren och berättat din historia och vad hon kostat dig...både ekonomiskt och fysiskt!!
Du har väääääl det ERIIIIKAAAAAA????? Va, va, va?????

Hhmmm, jaaa, ska man gapskratta eller gråta? Kanske både och...bara du blir bra så.

Snygg är du ju ändå vet du :-).
Vad rooooligt att ni bokat datum i kyrkan....jag måste ju bara åka dit och titta på er då :-).
Då förstår jag ju varför du inte kommit till mig den här veckan iallafall.
Sköt om dig nu.
Pösss
Melinda

Anna said...

Jag blev alldeles matt och vet inte vad jag ska säga men Du verkar vara stark och envis så in i bomben och det är väl därför du överlever såna här bravader!
Som de säger innan - jävligt snyggt blev det ialla fall. Skönt att det är över!

Anonymous said...

Heej !
Men fy sjutton vilken upplevelse, går det inte att anmäla kliniken du var på ?? Det är väl inte meningen att man ska få ögonen halvt förstörda.....Ta hand om dej själv nu. Kram Åsa.

BLOGG I THAILAND.SE - Följ vårt liv genom världen said...

Hej! Hehe ojojoj! Rolig historia men lät inte särskilt skönt :( Tycker synd om dig :) Ha en bra helg!

Kram!

http://www.shabbychicLiv.blogspot.com/

Unknown said...

Herregud.....jag ska aldrig mer gnälla över något, maken till otur vet jag inte om jag stött på tidigare..

Vila nu hela helgen, bebben i magen behöver lite bra syresättning!

Ha en härlig och mysig helg
önskar Maria/Javabönan

Kris said...

Men oij!!!
Jag blir helt gråtfärdig och börjar rysa av din berättelse... stackars dig. Det är nog bra att ha systrar i iaf!
Hoppas du blev fin nu då ;)
Måste säga att du verkar ha en mycket positiv inställning till livet som kan le efter allt dethär...
Många Kramar till dig!
Kristina

Ett Vitare Hem said...

Åh hjälp vilken upplevelse! Säger som nån annan att jag hoppas du tagit kontakt med tatueraren för detta kan inte vara helt okej....
Ha en fin helg!
Kramis/LenaS

Stina said...

Men nu tror jag väl...
Inte klokt alltså. Stackars gumman.

Nä, håll dig hemma. Vad ska man till Stockholm för om de ska göra en massa hål i skallen. Fy bubblan!

Ta hand om dig nu.Ilove you!;-) Stina

Grodmamman said...

Vilken upplevelse! Hoppas att du får någon ersättning för all smärta och alla extra kostnader.
Hoppas också att du mår bättre idag!:)
Kram

Plupps krypin said...

Ja, vad gjorde vi utan systrar! Jag har bara bröder så när jag var år adopterade jag min kusin för jag var less på brorsor och hon var så söt. Det är nu måååånga år sen och vi är fortfarande "systrar". Krya på dig.
Yvonne

Viola said...

Vad förbannad jag blir...krär skadestånd...vänd upp och ner på kliniken...men så skriver du ju som vanligt på ditt sätt så mitt i allt elände så åker ju mina mungipor upp...det ska var du som råkar ut för något sådant, nu hoppas VIOLAN att du mår bättre IDAG! KRAMEN

i Emmas vita hem said...

Men lilla vännen, herregud vilken hemsk dag, mår rent dåligt av alla missöden och så hemskt med synen! Tur att du mår bättre och hoppas att du får tillbaka pengarna! Det är tur att du verkar vara stark och kan ta allt med en klackspark! :)
Många kramar från mig och ha en underbar helg!(utan nya utflykter väl? :))/Emma

annashusidingtuna said...

Nejmen hu så hemskt!!!!
Vilken tur att du fått synen tillbaka.
Stora kramen
Anna

Hanna said...

Men helvete (ursäkta svenskan) vilken pers!!
Att du orkade, haha! Hade det varit jag hade jag nog lagt mig ner och vägrat efter 'halva dagen'! Extrem otur... Tur att du har fått tillbaka synen! Du begär väl pengarna tillbaka från kliniken!?

Kram på dig gumman!
Ha en mysig helg!!
//Hanna

Ullis/Leva på landet said...

Hoppas att du mår bättre idag Erika! Läste detta inlägg igår men hann inte kommentera då, så det blir idag istället. Har tänkt på dig flera gånger idag, vad är det egentligen du har varit med om?! Kan nog egentligen inte fatta vilka turer du har varit ute på och definitivt inte förstå hur människan lyckades orsaka dig den smärta som du får utstå. Vad gjorde hon? Hoppas verkligen att du talar om för henne vad hon låtit dig utstå. Vilken tur att du hade sin syster med. Som du skriver är det bästa att hålla sig hemma i Dalom.

Ha en bra helg!
Kram Ullis

Monica said...

Erika!

Du har en fantastisk utstrålning som vi andra saknar och du är SÅ SÖT UTAN fransar och ögonbryn. Ta pengarna som du lägger ut på detta
och unna dig annan skön behandling som själen mår bra av. Det är Du värd. Kram Monica

Hanna said...

Hej! Vilken otursdag. Jag hoppas verkligen att du anmäler det hela för du ska absolut ha pengarna tillbaka. Kram på dej

Krukmakeri hemjord said...

Vilken mardrömsresa..hoppas du mår bättre nu.Den behandlingen hade jag nog reklamerat!
Ha en skön helg
annbritt

Tess på Tilda och Mamma said...

Åh vilken resa inte att leka med, underbar syster som verkligen ställde upp på dig när du behövde det som mest.Har själv problem med ena ögat får återkommande eriter som det heter och ver hur det är att inte kunna se.
Krya på dig.
KRam Tesan

ängeln i vitt said...

Halloj Erika!

Nä fy fasen alltså, en stor jävla fet smäll ska jag ha då jag sitter här och gnäller om blåsan på min tunga. Du har det ju hundra gånger värre. Hoppas att du mår bättre nu... ja, det tror jag med din humor och ditt jävlarenamma så måste det vara så. Sköt om dig vännen.

Himla massa kramar kommer här / Carina

IKT i min vardag said...

Men jösses! Jag blir nästan mållös! Hur i hela friden kan man ha sådan otur!? jag hoppas, som någon annan skrev, att du tagit kontakt med klåparen på salongen?! Du ska ersättas för en jädra massa sveda och värk!

Kram Linda

StrandviksVillan said...

Hej Erika!
Nämen jisses - man tror ju faktiskt att man ska kunna lita på "proffs", men tydligen inte...
Usch, kan förstå hur hemskt det var för min man har också haft mycket problem med ögonen.

Hoppas det är snabbt övergående för dig!
Kram, Ann-Christine

Anonymous said...

Men duuuuuuuuuu.....Så fint skrivet :D
Jag älskar dig med!!!!!!!!!!!!!

Kram sis

Bralliz said...

Stackarna, krya på dig! Och stämm den där jä*la tatueraren :)

Kraaam Alice

NICOLINAS BONING said...

Men du har väl otur du...suck...
Vilken tur att du hade syrran din med dig för tänk om du hade åkt alldeles själv...huvva...och skulle ha rett upp det hela!!!
Hoppas att du har tagit kontakt med klantarslet och sagt precis vilken klåpare hon är.

Kramar Birgitta

fröken Sätterlund ✯ said...

Men fy vad otäckt!! Stå på dej och reklamera, självklart ska du har ersättning!!

Hoppas du mår bra igen nu :)
Kramar Therese

mysiga heestrand said...

Vilken otroligt tråkig upplevelse du varit med om. Hoppas du mår bättre nu. Tur att du hade din snälla syster med dig.
Ha en bra dag
Kram Marita i Heestrand

Frida said...

SYSTRAR är det bästa som finns! Min ena syster o jag är bästa vänner, vi hörs varje dag o skrattar gör vi nästan alltid när vi är tillsammans hur illa det än är!! LOVE till alla systrar/kramiz

Vit som snö said...

Vilken mardrömsdag!!
Tur att du hade syrran med, hur hade det annars slutat! Visst låter du kliniken veta vad dom utsatt dej för?!
Hoppas iallafall du är nöjd med resultatet så det blev något gott ur denna dag!
Kram Cilla

Dalafrun said...

Jaa du gums. De är inte bara du som längtar efter lillkillen,ja me.En liten att gosa me å sniffa på.Om han skiter så får Macke ta de :-)
Saknar dej.Ja har märkt att ja måste få en Erikados me jämna melllanrum å nu har ja inte träffat dej på ett tag :-(
Vi måste dejta snart.

Puss på dej underbara människa

Anonymous said...

Men jösses människa! Att du överhuvudtaget klarar allt det där, du måste ju vara stark som en oxe och ha en vilja och ork som ingen annan människa har. Jag förundras VERKLIGEN över dig och ditt liv. Att du trots allt, ändå sprider sådan otrolig kärlek, värme, glädje, inspiration, omtanke ja listan bara fylls på hela tiden. Du är helt fantastisk!!!!!!
Jag hoppas du mår bättre nu och att det verkligen ordnar upp sig för dig, att dina ögon läker och att din graviditet går bra. Du förtjänar en gigantisk skopa fylld till bredden utav kärlek, medgång och flyt där du går fram. All kärlek till dig!!

Bamsekram från Ethel

Shabbycharm said...

men gud,,, jag får helt vondt når jag leser din historia,vilken otur du hadde,
krya på deg gumman.
kram bella

SINTAS VÄRLD said...

Men jisses, din stackare! Jag hoppas att du ficknågon ersättning/pengar tillbaka från kliniken. Blir så rörd, alldeles extra med tanke på din sjukdom. Förstår att just det här betydde otroligt mycket för dig. Kramar /Sinta